hektiska dagar

Märkligt, man tänker att det finns så mycket tid... å sen är den bara borta... vad hände??

I onsdags ringde Sofie och frågade om Quike kunde få servera lunch till 14 amerikaner hemma hos oss, strange... men visst!

Eventet skulle egentligen hållas av en kändiskock här i Santiago. Turisterna skulle först med ut på marknaden för att inhandla råvarorna och sedan med till kockens lägenhet för att tillaga maten. Nu blev det dock inte riktigt så... kändiskocken ställde in, har kanske blivit för mycket kändis. Typiskt illa så där dagen innan det skulle ske, men ingen större surprise eftersom vi befinner oss i Chile.

Starten på dagen blev inte helt lyckad... vet inte hur det gick till, men Sofie lyckades krascha rätt in i fönsterrutan bredvid vår dörr... illa, illa! Turligt nog skadade hon sig inte... men vi hade glassplitter i hela hallen och jag trodde att eventet skulle fara riktigt illa. Blev dock mäkta imponerad när vi hade en glaslagningskille hos oss bara ett par timmar efter olyckan och knappt en timme efter det hade vi en helt ny ruta insatt. Impresionante!!

Ja, ja... Quike kom till slut och de amerikanska doktorsfruarna fick mingla i vår trädgård med champagne och ostron medan han ordnade världens lunch i vårt pyttekök. Ur kaos kom ordning... det blev enormt lyckat!

Dagen var dock inte slut där. Sebastian hade ordnat med avskedskonsert som jag och Martin skulle gå på, kändes lite jobbigt eftersom jag var löjligt trött efter allt kallprat med amerikanskorna. Efter lite vila kom vi oss i alla fall ner till Providencia och spenderade kvällen med chilenska hårdrockare, öl och improviserade minikonserter... intressant... Kul att höra Sebastian spela med sitt band, Dogma.

Igår blev också en rätt snurrig dag. Efter mycket fram å tillbaka kom vi fram till att vi skulle ha en minimöhippa för Lina, hon gifter sig i Sverige i september. Visste inte riktigt om vi skulle genomföra den eftersom hon och Sebastian hade galet många saker att ordna igår. Det blev trots allt en minimöhippa... lite sushi, fika och drinkar.

På kvällen sen hade Sebastians bror ordnat en avskedsfest för dem. En annorlunda fest... Blev alldeles chockad när vi kom dit. Uppdukade bord, servitörer, kockar och massvis med folk. Tänk tokstel fest med socitetsfolk, mingel och drinkar... Kan säga att mitt första intryck var lite fel... när jag åkte därifrån dansade halvnakna män omkring i vardagsrummet...

Just nu känner jag mig lite snurrig efter allt som hänt den här veckan. Det värsta är att den inte är slut än... imorgon ska jag på 30års kalas till Anna... PUSS PUSS