stadsparksfest
Innan festen i lördags var jag även medbjuden till en park där samma veterinärklass skulle grilla.
Största delen av Santiagos invånare bor i lägenheter, vilket ger parkerna en större betydelse och många gånger en självklar plats för helgutflykter. Att grilla tillsammans med familj och vänner är något som är väldigt vanligt här i Santiago. Det finns många parker här där man kan hyra en grill med tillhörande bänkar för att spendera en dag med mat och dricka.
När jag kom till parken i lördags var grillningen i full gång. Förvånad blev jag när Jocke kom till ingången och hämtade mig i bilen. Eftersom jag aldrig hade varit i parken tidigare hade jag inte en tanke på att den skulle vara så enorm och ännu mindre trodde jag att det var tillåtet att köra bil där.
Bilturen slutade vid klassens för kvällen hyrda grillplats där ett bord var fullt uppdukat med pisco och vin, det var bara att välja vad man ville dricka. Nytt kött lades på grillen kontinuerligt, som sedan skars upp i bitar och lades på en stor bricka alla kunde förse sig från. Enda tillbehöret till det grillade köttet var bröd och alla åt tills det inte längre fanns något att grilla.
Förutom Jocke var det ingen som hade tagit med sig filtar, alla satt på gräset där det fanns plats. Där fanns olika grupper, precis som i vilken annan klass märktes det fort vilka som hängde med vilka. Tuffa killarna hängde för sig och rökte gräs, vilket många gör helt öppet här, vissa minglade och andra satt helt i slutna grupper. Själv visste jag inte riktigt vart jag skulle ta vägen.
Det är ganska svårt att komma in i en sån tight grupp av människor. De hade alla gått i samma klass i fem år och känner varandra väl. Förutom att många i början var osäkra på om jag ens pratade spanska, eftersom jag trots allt är gringa här, var jag dessutom kompisen till en pojkvän. Här är det inte helt vanligt att ha nära tjejkompisar när man har flickvän. Jag fann dock några att prata med när de upptäckte att jag faktiskt kunde lite spanska.
Vid åttatiden kom de ridande vakterna och bröt upp festen på grund av att parken skulle stänga. Innan dess hade en tjej hunnit spy och somna, jag hade rödvin över min vita jacka, kylan hade förfrusit min rumpa och mörkret hade lagt sig så tätt så det var svårt att se handen framför sig.
Men shit... det var rätt kul ändå att återigen få känna den där känslan som bara en högstadieskolavslutning i stadsparken kan frambringa...
Största delen av Santiagos invånare bor i lägenheter, vilket ger parkerna en större betydelse och många gånger en självklar plats för helgutflykter. Att grilla tillsammans med familj och vänner är något som är väldigt vanligt här i Santiago. Det finns många parker här där man kan hyra en grill med tillhörande bänkar för att spendera en dag med mat och dricka.
När jag kom till parken i lördags var grillningen i full gång. Förvånad blev jag när Jocke kom till ingången och hämtade mig i bilen. Eftersom jag aldrig hade varit i parken tidigare hade jag inte en tanke på att den skulle vara så enorm och ännu mindre trodde jag att det var tillåtet att köra bil där.
Bilturen slutade vid klassens för kvällen hyrda grillplats där ett bord var fullt uppdukat med pisco och vin, det var bara att välja vad man ville dricka. Nytt kött lades på grillen kontinuerligt, som sedan skars upp i bitar och lades på en stor bricka alla kunde förse sig från. Enda tillbehöret till det grillade köttet var bröd och alla åt tills det inte längre fanns något att grilla.
Förutom Jocke var det ingen som hade tagit med sig filtar, alla satt på gräset där det fanns plats. Där fanns olika grupper, precis som i vilken annan klass märktes det fort vilka som hängde med vilka. Tuffa killarna hängde för sig och rökte gräs, vilket många gör helt öppet här, vissa minglade och andra satt helt i slutna grupper. Själv visste jag inte riktigt vart jag skulle ta vägen.
Det är ganska svårt att komma in i en sån tight grupp av människor. De hade alla gått i samma klass i fem år och känner varandra väl. Förutom att många i början var osäkra på om jag ens pratade spanska, eftersom jag trots allt är gringa här, var jag dessutom kompisen till en pojkvän. Här är det inte helt vanligt att ha nära tjejkompisar när man har flickvän. Jag fann dock några att prata med när de upptäckte att jag faktiskt kunde lite spanska.
Vid åttatiden kom de ridande vakterna och bröt upp festen på grund av att parken skulle stänga. Innan dess hade en tjej hunnit spy och somna, jag hade rödvin över min vita jacka, kylan hade förfrusit min rumpa och mörkret hade lagt sig så tätt så det var svårt att se handen framför sig.
Men shit... det var rätt kul ändå att återigen få känna den där känslan som bara en högstadieskolavslutning i stadsparken kan frambringa...
1 Comments:
Your are Excellent. And so is your site! Keep up the good work. Bookmarked.
»
Skicka en kommentar
<< Home